jag bloggar, alltså lever jag.

Jag tar en drink och äter popcorn. Pontus är jättefull så jag låter han ligga och sova i soffan. Jag myser ändå trots att jag är ensam ikväll.
Jag kollar på så mycket bättre nu och har minst sagt gråtit åt miss li och hennes tolkning nyss. Hon rörde vid mitt hjärta, jag ville inte missa en sekund och jag har aldrig blivit så berörd. Hon gjorde mina tankar till ord, till musik. Jag är knäckt. Det är för sånt här som musik är min stora passion i livet, för ingenting kan beröra på det här sättet. Den här konstformen. Nu ska Bella komma och sova över så jag slipper va ensam. Min lilla älskling.